Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty gaf och Christus åth apostlarna then lära,
At intet frnckta sig for ratten, ho then var;
Ty Gud ban skulle sielf tbem gifa in thet svar,
Som lände dem till gagu, så väl som Gud til äbra.
Min mening är, at or är ett med aur och samma,
Thet Edda tydt i krig en hidte flinck och stof,
I hvilken något mer än elljest menskligt bor,
Och then, som med sin Gud får språka fritt och glamma.
Men tham och likadan i vishet, lag och rätter,
Som andra ther uthi fast vida öfergår,
Fullkomlig uthi alt, och så Gudz lag forstår,
At ban the gåtor, som man då för honom sätter,
Och andra mörcka tabl, i hvad thet måtte vara,
Som höra honom till och landets välgång rör,
Han then, som frågar, ett fullkomligt nöje giör,
Och noga utbi alt vet skicka sig och svara.
Ja, Philo gifer mig i denna mening styreka
Igenom heroas kai dainwnas och slikt,
Som låter urim ju och thumim mägta likt,
Ty hafer jag stort skjäl at tbenna satzen yreka,
Så mycket mer som jag i skriften ej kan finna,
A t ocb vid A b ron 8 skiöld, enär som then blef giord,
Står icke en gång nämnt med aldraminsta ord,
Man thessa urim tå och thumim skulle binna.
Men när, som skiölden var fulkomlig giord och färdig,
Står ther ett märeke-ord, at Gud them lägger till
Sin Ahron öfverst-präst, som dugtig, from och gill,
Och efter honom en till samma beder värdig.
När Moses månde och så Josua uth-kora
At föra folcket an till ett förlofat land,
I genom Herrans hielp, med stor ocb mägtig hand,
Så önskas urim med, thet är the hidtar stora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
