- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 12. Olof Rudbeck, far och son, Erik Wennæsius, Carl Arosell och Henrik Georg von Brobergen /
185

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Wennæsius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Gefle.

XXXVII.

Jactfc Hmmb, Handelgihan i Stockholm, och
9 Januarij 1683.

Ua har I med gambla åh ret gamble ensligheten ånd at,
Den ehr hy och sinn och kraffter mång aostoter hafver

giordt,

Och for dy till fodslolandet reder ehr att resa bort,

Der I, her brudgumme Honnen — himlen här til lycka

sånde! —

Nyen maka, mod ocb lefnad, som ehr ängslan kan afbånda
Bland ehr rann’r och vårdnad finna, för I sådant våga

tordt,

Bijder bruden, som ellst varet rask å benen som en biort,
Kand af dygd ocb sedigt sinne, vill ehr följa, hvart I vända.
Hvad kan jag då annat göra, fin ehr önska mycken lycka
Och välsignelse på resan, till ny maka, som nytt åhr>

I all loflig band- ocb vandel, ad kallar, kiök och lår;
Men med frögd och fågnad vijsa, at I träffat bar det smycke,
Som ehrt bierta båst befaller. Blifver na min gode tolk
Ocb min tienst och hälsning måler ann hos edert gåst-

bodzfolk!

XXXVIII.

Till Erik Slugten, Fiscal i koogl. Bergscollegio. 12 April 1677.

Så år då lijkval spordt, hvad som vår önskan vannet
Och åndtlig kommet fram det man har länge vänt,

I na med bästa rått det narapnet ha förtiånt,

Den prijs allena I och ingen ann har kuonat
Sig värfva, skönt de fars* och morsnamu för sig fannet,
Men icke såsom I. De namnet bara lånt,

Men ej förtiånt som I, fast de gått kiön och spånt.
Den metan, de eij hinnt, ha I na öfver hannet.

De ha sin lifztijd all doch vandrat desse vårnar;

I ha så togligt reest. Och, som det tyckes mag,

Är intet åtb för fort ell seent gå denne våg.

Sök en beqvåmlig tijd — jag sager hvad jag årnar«
Elisabeth i dag til dopet baren var,

Hon sielfver vittna kan: Hår år min mor och far.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/12/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free