Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Georg von Brobergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men vare bor* det vill, den dagen mast infalla,
Som klarlig vijsar, att hvad Gud vill hafva fram,
Kan intet hindrat blij af en, af fler*, af alla,
Hvad han begynt, det skal ock lycktas i hans naropn.
Alt detta lär’ ehr vän ehr kunna bäst påminna,
Ty när I hor dess nampn elf ock med ögon see
En stromm med stadig fart sin väg ohindrat rinna,
Så lärer sådant ehr den tanckan kunna gie,
At lijk som ingen kan moot brusand’ strömmen fara,
Men måste lembna den sitt foresatte lopp,
Så kan ey, hvad hoos Gud beslutit månde vara,
Af men*skior8 ja elf ney ensinnigt rifvas opp.
Dock sij! Hvar stannar jag, hvart vil mig ström roen drifva?
Det går vist vester uth, at see hur’ Westerling
Sig nu på denne dag i strömmen vill begifva,
At kyla där, jag veet ey hvad för brinnand ting.
Men under, att den ström, hvari han nu vill slackia
Den brand han långan tijd bar i sin kropp forspordt,
Lär betan efter hand alt mehr och mehr opväckia,
At han i eld och ström måst lefva immerfort.
Och som reen kärlek är, den endast honom tvingar
I strömmen gifva sig, så lär’ han däremoot
Ubr Strömmen fiska opp tnång* vackre Westerlingar.
Säll den för ensligbet får så välsignad boot!
Gåta.
Min främsta dehl så ock min sidsta äro lijka,
Och tvenne mitt uti ä* lijka med hvarann;
Mitt nampn är väl bekant hos fattiga och rijka.
Med ringa tillsatz man af mig snart giöra kan
Mång* nyttig’ bohags ting, som kanna, vanna, panna,
Det kan ock lättelig en amma af mig blij,
När dubbel tillsatz måndc på medledehlen stanna,
Och trenne blij af två, som hvar och en kan sij.
Hvad som jag vara må, kan bruden bäst besanna,
Som mig på denna dag har burit siutton åhr.
Nu gissen, hvad I vill, så menar jag dock anna,
Ty anna skrifver jag, och anna jag förstår.
XII: 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
