Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Georg von Brobergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lät då, välborne fra, aftorckas edra tårar
Utaf det vackre låf, ebr berre lemnat qvar;
Fast högste Gadens band ebrt fromma hierta sårar,
Han likväl är ocb blijr ebr tröst och ehrt försvar.
Detsamma kan ock så försöta eder klagan,
I ädle telningar, som mist ebr fader kiär,
Den nåderijke Gud inunder sielfve agan
För edert bästa vist en faders omsorg bär.
Den sorg, som eder har, förnähme slåcht, bedröfvat,
Lär jämväl bär utaf sin egen lindring se,
Ebr gode bror ocb vän, den tiden ebr beröfvat,
Skal evigheten ehr med glädie återgie.
Därmed vil jag ocb sielf mitt egit sår förbinna,
Som Par ca i mitt bröst så diupt inskurit har,
Samt himlens hel’ga skick med vördnat mig påminna,
Och sätter til ett slut på grafven desse ra’r:
En man, den himlen krönt med ädle sinsens gåfvor,
Sin konung huld ocb kiär, ocb i des tiänst en träl,
Ifrån sin ar be tz-tyngd sig bvilar bär ocb såfver
Med denne öfverskrifft: Han hafver lefvat väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
