- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 13. And. Wallenius, Joh. Vultejus, Christ. Tiburtius, Ernst Gestrinius, Mich. Renner, Jonas Hjortzberg och Peter Warnmark /
214

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christofer Tiburtius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

O, glädiefulle dag, en dag förutan like,

När sielfva himlens printz ocb stora guda-son
At hälsa jorden sa.ll steg af sin guda-tron,

En dag vist salig säll för hela jordens rike.

Rätt som en fattig man ett hårt beängstat hierta,

Som vet sig ingen roo för svåra plågors gnag,
År hiertans glader då, när dagas up den dag,

Som gör ett nådigt slut på sådan ve och smärta.

Rätt som en trängder man i brusand’ hafvetz vågor,
Ej annat för sig ser än bara blekan död,

Hor hiertans glad är han, när utur sådan nöd

Han hielpter blir till lands ocb slipper all sin plågor;

Rätt så stod med oss till. Oud tröste våra siälar
Om intet himlens nåd oss hulpit af vår nöd,

Om Jesus, bielpen vår, ej gifvit sig i död,

Och därmed löst oss gien, oss arma dödsens trälar.

Förlåssat blef med blod en gång nr oväns händer
En hieltes kiära brud. Oss himla-hielten har
Ur oväns bänder löst och tagit i försvar

Med dyr, dyr bielteblod och ryckt ur satans tänder*

Han tröst gick til sin dödb, at som en hielte kämpa
Mot dödh och satans macbt, at våga lif och blod,
At taga gien sin brod med väldigt hieltemod.

Tro då galt blodigt bad en satan til at dämpa.

Nattvarden.

Ken som en milder far til barnens sälla trefnad
Väl lagar om sitt huus, förn ögon lägges til,

Så lagar om vår siäl vår gode Jesus mil,

Förn han det sidsta slut giör på sin trötta lefnad.

Han dukar np et bord, framsätter ädla .rätter,

Framlägger bröd ocb vijn, det är den dyra kåst;
Befaller seen där boos: Du detta äta måst,

Ät, drick i lefvand’ tro, ty detta siälen mättar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/13/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free