- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 13. And. Wallenius, Joh. Vultejus, Christ. Tiburtius, Ernst Gestrinius, Mich. Renner, Jonas Hjortzberg och Peter Warnmark /
217

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christofer Tiburtius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han bad sin kära Ood tre resor här på jorden,

At doch den svåra kalck mått* tagas bonom frå.

En Herrans engel måst från himlens boning gå

Och styrcka himlens Gud. Så var ban pinad vorden.

Tanck, Herrans tårand’ eld hans siål nn skulle fråta,
Tanck, Herrans vredes press nn måste trampas otb
Nn skull’ till minsta prick fullbordas ocb få slot,

Hvad dödligheten giort och evigheten botat.

På ena sidan var den svåra syndsens börda,

På andra satans boop och morcksens andars taal,
Ner under helfv’tes eld och dömde siälars qvaal,

Up öfver himlens hanod; all’s opsåt var at mörda.

För det du synda-trål, du arme stofft och aska,

I andacht är så stålt, står raak til himlens högd,
Måst himlens Herre sielf på jorden liggia bögd.

En Gud måst’ ligga ned, at mennskian stålt vilt braska.

Det år nu så maner, när Herrans böner låsas,

Då året slått gement at falla ner på knä.

Æstimet lider meen, då år man dum som få.

Båst stå på sin respect, slå up i vådret nåsan.

Förbannad hogfårdz last, fördömde dieflars låra,

Du satans alster var, som tryckte Jesu kropp
Til jorden, och at blod som stora strömmar lopp

Utur en goda-kropp; skull’ det eij oss förfära?

Eij mindre högfärd leed i stolte kläder öfves,

Den 8lemma jorde-klimp måst* yfvas utan prut
Gud nåde siålen din, som en gång skall stå utb

För så förbannad last; låt dig eij satan sofva.

O, arme synda-trål, do vil med kläder braska,

Och är dock idel träck, som bär en synda-kropp
Af bara jorden giord, och måste ätas opp

Af faslig ormars hoop, måst blij til mull ocb aska.

Din osla syndakropp, den vil du så utbspoka,

Din ädla, dyra siål, den passar do eij på,

At hon med Jesu blod bestånckte klar må få.

Den skiåra lamsens skrud för träck do ej vil soka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/13/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free