- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 13. And. Wallenius, Joh. Vultejus, Christ. Tiburtius, Ernst Gestrinius, Mich. Renner, Jonas Hjortzberg och Peter Warnmark /
221

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christofer Tiburtius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Med hiertans qval ocb vee i jorden korset dänges,

At kiöttet ifrå been ocb buden ifrå kropp
Mått* skiljas; eij var belt från oersta tå til topp.
Bland röfvare en Gud, en guda-son han hanges.

Så långe himlens år ocb jordens dagar vara,

Eij dagas makan dag. Med gråt och tåre-skall
O att v.ij sörja kund’ så dyr en hieltes fall,

Som lider nu och dör, fast snård i dödsens snara.

En mörk, en kuleu dag. om någon mörck har varit,

En bister, dimbog dag, en hiertans ångests dag,

En dag, som giort en Gud bedröfvat, trött och svag,
Än hvilken intet lif nån bitrar bar erfarit.

Ho år då, som i bröst bar menskio siäl och hierta
Ocb ei bedröfvas nu, ei fattar ängsligt mod?

O at min sorgse siål då kunde gråta blod
Utöfver Jesu qval och svåra siäla-smärta.

Si menskian, kiåre siäl, men med bedröfvat sinne,

Låt tåreströramar tätt af kinder rinna ner.

Vrid bänder, slå dit bröst af ångest mer och mer,
Skrif med demanter in hvad händer i ditt minoe.

Si menskian, kiåre siål, hur han med hiertans qvida

Måst ropa: Gud, min Gud, hvi bar tu lemnat mig?
Hvi är din kiåre son så skuten ifrån dig?

Skall jag till evig tid då dieflars plåga lida?

Si menskian, kiåre siäl, sij öppen är hans sida,

At du kan tilflyckt få in under detta bröst,

Hvar bloden rinner ut dig til en evig tröst,

Si menskian, kiåre siäl, som för dig velat lida.

Jag seer och skal det se, det skall min tröst ock vara,
Så länge jag är till jag alldrig glömma kan,

At Jesus hängt på träd, välsignad Gud och man.
Jagh under sorg är glad, at ban mig löst ur fara.

Min Jesn bittra kors, i kors och siälens pina

Min glädie vara skall och hiertaos söta tröst,

Min örons liufste liud, min Jesu klagand röst,

Hans gråt och tårars flod min lust i sorger mina.

XIII: 15.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/13/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free