- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 13. And. Wallenius, Joh. Vultejus, Christ. Tiburtius, Ernst Gestrinius, Mich. Renner, Jonas Hjortzberg och Peter Warnmark /
304

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Hjortzberg Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6ar bort, I alaktenöt, mig aldrig I behagen,

Som köttsens lystnad sökt, och edart foder fåt,

I vällust eder gödt til thenna slacktnings-dagen,

I svantsare, som förr med styfva halsar gått,

Bort alle I, som guld för Gud bar tient och dyrckat,
Och hållit jordens skarn för eder kraft och styreka.

I obarmbertige går bort, I kärlekslÖse,

Som både hand och dör for mina bröder lyckt,
Som tracktad med al) ijd then magres blod at ösa,
Och bur thep slagne än skull mera bli förtryckt
Gack, trösta tig med thet tu mine bröder nekat,

Tå tbe med bön och gråt tig sökte at beveka.

The gå, ja uselt gå, the mötas och the drifvas
I flockar; menniskior och dieflar följas åt
Tbe slamra uti järn, the bitas och the rifvas,

The gnisla, ropa ve ocb hålla faslig låt,

The tåga i qvarter til mörcka slach te-h uset,

Tber bemnden super blod och vreden fyller kruset

Så fy Hes helftet up och fångarna församlas,

Ther rönes brist på alt, ocb nöd i alla rum,
Thess gluggar täppas til, at the i mörkret fambla,
Then afgrunds dinpa siö upkokar i sitt skum,
Tbe dö, men do ej bort, tå elden köttet äter,’

Och samvets-matken hårdt thes innandöme fräter.

Men, Herre, som the ej få någon småla niuta
Utaf then salighet, som tbe hos tig nu se,

Så lät allenast them, som torna hundar tiuta

Och intet få tberaf. T bet vore nog kanske?

Lät them gå utan för, få se men icke känna,

Få höra men ej se, och såleds evigt ränna.

Nej, vestu ej at mig bör rättvist alt förskylla,

Ondt bäfva the mig giort, men aldrig något godt,
Mig ocb min broder ha tbe aldrig tient ocb hyllat,

Ty bör mig också först betala tbetta mått,

Sen ha tbe oss förfölgt och in til benen frätit,

Thet samma bör ju nu ej heller bli förgätit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/13/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free