- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 13. And. Wallenius, Joh. Vultejus, Christ. Tiburtius, Ernst Gestrinius, Mich. Renner, Jonas Hjortzberg och Peter Warnmark /
305

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Hjortzberg Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ån mer: hvfcd talar tu, aom thenna synen skadar?

Rått onderligt, at God så bart med folcket far;
Om jag fick ensam hår i tbenna domen råda,

Nog kande tbessa ock få bli i himlen qvar.

Til minsta kan ban tbem ej evigt så förskiuta,

The måste våhl anno en båttrings-tid få niuta;

Ty Herren syftar alt på creatorens basta,

Han vånder ej igen at draga oss til sig,

Han bar ej all sin nåd vid jorderiket fåstat,

Han kan våhl vara tbem i bel flet nådelig.

To bar en olik Gud, ocb skull man endast svara.

At God år också Gud, tå ban vil råttvis vara.

At God han nådig år alt kött i nådes-tiden,

Jag vet, ban dömer ej forn nådens tid gåt ut;
Forst tå tin nådes-tid i döden år forliden,

Ocb se’n tå domen styrks vid bela tidseos slot
Tbet år ju konongslikt at också domrnar* vara;

God bör i evighet ej låta råtten fara.

Mårck tbet: At jorden ej til evigt menskio-nåste
Af Herren skapad år, bon bar sin vissa tid;

Ocb menn’skian skolie bår allenast något gåsta
At pröfvas af sin God ocb fara se’n i frid.

Tbet företa profvet var: Åt ej af kundskapstrådet,

Tbet andra nådes-prof: At tro på qvinno-sådet

Tbet första profvet gick, tu vet, rått ganska illa;

Men dödsens dom gick rätt, når som to måste dö.
Först blef to andlig död, tben sanning lår to gilla,

Ocb köttet ty nar af ocb falnar bort som bö,’

Men na så måste to för God tbet sielf förevara,

At to en evig död ej tror så visser vara.

Han år, ban blir ocb viss, ocb öfvergår tbem alla,

Som ej på jorderik i nådes-profvet stå,

At tbe med sanna bot ocb tro til Jesom falla,

En våg, som Herren Gud bar endast funnit på,
Thermed at ån en gång sitt våblbebag försöka,

Om han af menn’skiobarn sitt rijke kunde öka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/13/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free