Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7.
Med Gud ar godt ur hatnnen gå,
Med Gud ar vinden god, båd med ooh mot,
Med Gud vij tråtza bol I jan blå,
Med Gud belee the stålta vågors hot,
Med Gud vij gå til vår bestämda hamn:
Ja, amen vål i Herrans Jesu nainn.
På Bönedagen den 12 Augusti 1710,
tå man förutan flera vedervärdigheter efter Rigas öfvergång
flychtig ifrån Reval och i 3 veckor haft continuirlig motvind
giordes följande visa:
1.
Tro, tålmod, hopp! Hvad vil tbet af ebr blifva?
Mi tt hierta mig och ehr vil öfvergifva.
Tu tro, hvar ar tin vidtberoroda grund?
Hvar år, o hopp, titt motgångs tråtzand’ anckar,
Och tålamod, tin oförskräckte tanckar
Om Guds forbund?
2.
Hvar år titt ros. o bön, mån tn ey hycklar,
Tå tu klans vid at åga himlens nycklar,
At ha med Gud ditt enda tidsfbrdrif?
Ja vara ett alsmåchtigt ting på jorden,
Som alt uträtta ban med the try ordeu:
Ach fader gif!
3.
Tu beder tidt, men litet tber med vinner,
Tu söker nog, men snart platt intet finner,
Tu klappar hårdt, men ingen låter opp.
Doch om tu man blott ney och afslag finge,
Ocb ey på kiöpet alt tig illa ginge,
Så vore hopp.
var
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
