Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men Herre, tu äst dock vår fader, vij aro alle tine
händers värck. Herre, var icke for fast vred, och tänek
icke på synden evinnerliga: se dock tber uppå, at vi alle
åre titt folck. Tins helgedoms stader äro öde vordne. Vår
helighets och härlighets huus, ther våre fäder tigh □ tion an
lofvat bafva, äro upbrände med eld, och alt, thet kosteliga
vij hadom, är til skam giordt.
Vij täncke på tben gamla tiden, och på the förra
åhr: tå konungen frögdade sig i tine kraft; ach huru
ganska glad var han af tine bielp: to gaf honom hans biertans
önskan, och förvägrade honom intet, hvad hans mun bad.
Tu öfverskuddade honom med god välsignelse, tu satte
ena gyllene crono uppå hans hufvud. Han hade stora ähro
af tine bielp, to lade lof och prydelse på honom.
Men nu bortdrifver tu och forkastar och vredgas med
tinom smorda. Tu bryter tin tienares forbund och
trampar hans crona neder på jordene. Tu nederrifver al la hans
murar, och låter hans fäste afbrytas. Honom beröfvaalle,
the ther fram omgå, han är sinom grannom ett begabberi
vorden. Tu upböyer hans ovänners högra band, och
gläder alla hans fiender, och hafver tu hans sverds kraft
borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
Herre, bvar är nu then förra tin nåd, tben tn tinom
tienare i tine sanning svorit hafver.
Sij, hans ovänner tala ondt emot honom; när kan
han döö, och hans namn forgås. The tasla tilbopa emot
honom och täncka ondt öfver honom: när han ligger, skal
han intet upstå igen!
The rådslå tilhopa och säija: Gudh hafver öfvergifvit
honom: jager efter och griper honom, ty tber är ingen
hiel pare.
Tberas fete hålla tilsamman: the tala med sin monn
stoor ord, si na ögon ställa the ther efter, at the måge slå
o88 til jordena.
The hafva utan saak stält oss sin nät til förderf. The
glädia 8igh Öfver skada, och församla sig. The halte
församla sigb emot oss o försed t, the achta giöra skada och
sökia falska saker emot the stilla i landena, och gapa med
sin mann vidt up emot oss och säija: Så, så, thet see
vij giärna.
Tine ovänner ryta uthi tinom husom, och sättia sina
afguder tber in. The upbränna tin helgedom; the oskiära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
