Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Runius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men får- och hare-stek, thet dågde för hans maga,
I nödfall kand1 han ock vål oxe-kött fördraga:
Han var ej så gemen at han jo åt confect,
Ty nötter och dragée det kand* han åta käckt.
I ett för herre-barn och unga herrars bröder
Vår hand ett mönster var; ty ibland pack och slöder
Han trefs ej en minat Den ej omgås med folck,
Men vistas ibland skarn, han blir ocb sielf en solck.
Sij, bar han därför* var i håfvet så vål liden,
At så väl lia8an dag, som mörcka nattetiden,
Har han den höga ganst af fröknar ofta fått,
Hvar vid mång herre ang med skäl afvundas mått
Han hade ock en dygd, bvar i han är exempel
För tienste-folck, och står helt väl i theras stämpel:
Han var sit herrskap städs så trogen och så hold,
At en så trogen dräng är icke lönt med gald.
Hans namn var Plaisir, last, tber om jag ett vill nämnh,
At ofta log vi så, at baken måtte remna,
Hälst när han fick en korp i 1 aften råka see,
Ty därmed tyckt’ han sig ett farligt inpass skee.
Han skällde, mårra’, flög, han ref och sparka ståfte,
Lik som han ville strax parforce ta Pär ar låfte,
Kort sagt: Han het Plaisir, ban giord’ ocb derfor* ski ål;
Med största déplaisir såg vi han böd farväl.
L
Öfverkrifter.
I. öfver en medelmåttig jnngfrn, som på slutet försmådde sin
fästman, den afven så god var som hon.
The generaler at behaga ästa alt för ovärdig,
The corporaler til at taga äst to alt för högfärdig,
At bli fra ästa för låger,
At bli bastru ta ey dåger;
Oif tig i tienst hos en, som ingen af them begge åger!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
