Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesper Svedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modin, Jak. Boetliius och Peter Lagerlöf lofvat biträda samt
H. Spegel lemnat sin handskrifna psaltare till begagnande.
£mellertid utförde Svedberg nästan ensam den fullständiga
omarbetningen så raskt, att psalmboken såsom färdig kunde
hos konungen anmälas den 16 November 1693.
Dessförinnan hade arbetet dock undergått åtskillig granskning,
isynnerhet af bibelkommissionens ledamöter, ärkebiskopen
Sve-bilius samt professorerne Micrander, Norrman och Ljung.
Före verkställandet af konungens befallning om psalmbokens
snara tryckning utverkade Svedberg en ytterligare
granskning af presterskapet vid riksdagen 1693. Ledamöterna
uti det för denna granskning tillsatta utskott voro
biskoparne P. Rudbeck i Skara, J. Gezelius d. ä. i Abo och H.
Skytte i Kalmar, superintendenten Isr. Kolmodin i Visby,
samtprostarne N. Duan i Köping och L Forsselius i Alingsås.
Presteståndet godkände utskottets gillande betänkande, och
sedan Burchardi erhållit privilegium på bokens tryckning,
utkom den Svedbergska psalmboken 1694. Man knappt var
boken utkommen, förr än en häftig storm upprördes af trenne
Svedbergs ovänner, nämligen professor C. Jemfelt i Dorpat,
biskop Carl Carlsson i Vesterås och superintendenten Jak.
Lang i Narva, hvilka förkättrade hans arbete. På
kunglig befallning måste desse med sina anmärkningar vända
sig till ärkebiskopen, som för deras bedömm&nde
sammanträdde med biskop Benzelius d. ä. och någre andre
theolo-ger. Sedan man under denna omständliga och stränga
granskning, blott fäst sig vid några små fel, som i en blifvande
upplaga kunde rättas, blefvo ärkebiskopen och biskop
Benzelius inkallade i kanslikollegium, för att redogöra för
ärendets behandling vid nämnda granskning. Desse upplyste,
att de, som omedelbart hos konungen angifvit psalmboken
såsom i många afseenden irrlärig och full af betänkliga
or-dasätt, i förstone väl bjödo till att försvara sina meningar,
men ”gåfvo bättre köp”, sedan man närmare granskat
frågorna, samt att de äfven underskrifvit komiterades
utlåtande , att icke ringaste kätteri, utan endast några mindre
lyckliga ordasätt i psalmboken förekommo. Då ärendet vidare
förekom i den kgl. rådkammaren och der blifvit noggrant
skärskådadt, beslöt kongl. maj:t att af psalmboken skulle
till alla konsistorier sändas exemplar, hvaröfver skäliga
anmärkningar före den 1 Oktober 1694 borde ingifvas, och
att samtlige rikets biskopar och superintendenter hade att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>