Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Törnevall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geer bromsen väl föda af egen sin rygg,
Och sedan för honom är ingen städz trygg,
Som thesse the fostra sin fiende gram,
Tu och så förframiar tin egen skadman.
Ty akta grant nycklar till kiällrar och buus.
Och lätt ey legfolket få lefva i suus,
Gijf them hvad the tarfva till dagelig spijss,
Och skäligt arbete, så äst tu nu vijss,
Dock var icke karger och ey effter fambla,
Hur’ som tu här måste stor rijkedom sambla,
Att penningepunger i kistan tin välta,
Ther af tu må skräppa och bionen tin svälta,
Ta theras kropp fordra, gijf hvad the bebofva
Och nödtorfftig föda them icke beröfva,
Att the titt 8lääp måge till ändan framdraga,
Sampt med tig och andra god nytta må bafva,
Och att the ey nödgas förn åhret är ända,
Uhr tiensten tin rymma, till andra sig vända,
Ty thet icke lijtet tig lärer fortryta,
Om tu i hvar månad skall tienste-folk byta.
Ett är tig och nödigt, tu väl öfverväger.
När tienst-folket hörer, akt hvad tu tå säger,
Och när the see kunna, akt hvad tu tå görer,
Ty hvad som legfolket thet seer eller hörer,
Thet kunna the icke tå haa med sig inne,
The lydas, grant märckia, så är theras sinne.
Thet tu vill dölt hafva, thet lätt them ey märka
Förn the få uthförat må tungan them värka,
Alt hvad boos tig händer tbe föra i bygden,
För 8qvalra och liuga the icke haa blygden,
Tin feel tu troo icke the kiärligt ubrsäkta,
The mer tber till dikta än tu kan förfäkta,
Skall tu tig och vakta för them som nu sakta
På armen tin sofver; mer måste tu vakta
Tig för them, som icke troo hafva tig svorit,
I säng och i säte med tig icke vant.
lag haar nu beskrifvit mäst tienstefolkz sed,
Men the som ey tbetta kan komma så ved,
Är’ dygdige trogne, helt snälle och god,
The mig nu uhrsäkta och hafva tolmod,
Och aldrig bår kunde ett buus-båld bestå,
Oxn tbe och ey funnes; men the äro få.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
