Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och dygdbeprydda brud betänck det liufva nöje
At ägarinna bli af en fortrogen vän,
Jag tycker at jag ser ett blygsamt dygde-loje
Bekänna at jag bar for litet skrifvit än,
Men mera drister ej min eljest dierfva tancka
I orden trycka ut en obekanter sak.
Jag häller sinnet mitt uti en billig skrancka
Vid ting, af hvilko jag ännu ej funnit smak;
Jag vördar ächtenskap, men dristar mig ej trängia
Til des förnögda lust och dolde heligdom.
Lär doch, om tiden vil min lefnad mer förlängia,
Ej nånsin, bli en munck bos påfven uti Rom.
Än tyckes återstå, at önska eder lycka
Til sådan efterfölgd, som kiärlek svarar på.
Doch är det föga åt i orden mer uttrycka,
Nog af. det är bekant, poeter kunna spå.
Man lär’ i detta åhr få skrifva några radar
Och dricka äfvenväl en n? välkomnade skål;
Ty verser dela ut, jag tycker icke skadar,
Vid barns-öl mera än vid döds- och gifter-mål.
Nog af, förnögda två, I hafven lof af presten,
At lagen icke er det ringsta vägra kan,
Giör man ert bästa til och lemner himlen resten,
Kom väds, at tiden lär min spådom giöra sann.
29.
En förnöjsam dröm
sannad, då kiäl lar-mästaren herr
Swul Westholm
med jungfru
Catharina Green
samman vigdes i Stockholm den 15 November 1734.
Uu måtte Venus fram, som länge under bäncken
Uti min poesie sitt rum och ställe fådt,
Och Baccbu8 äfvenväl den redligt goda skiäncken,
Hvars namn, men icke saft jag ofta har försmådt.
XV: 2*2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
