Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dy lefven väl förnögdt uti en såt förening,
AU in til dödsens dag, som skiljer en och en,
Den högste gifve e’r uti en kiärlek ren,
£tt kiött ocb anda, siäl, en vilja och en méning,
Jemt’ alt hvad nyttigt är och 1 er sielf må söka,
Tils flere fader vår välsignelsen föröka.
i»
31.
Kiärlekens mästarstycke uti målare-konsten,
’ då herr
Dankwardt Pasch
med jungfru ’
Rebecca Jæger
sam man vigdes den 17 Januarii 1725.
Uår sidst en kulen vinter natt betäckte norra fiällen,
Jag lade mig at hvila ned ett stycke uppå q vallen,
Då trycktes mina ögon til utaf en stilla ro,
Och slutne sågo mera klart än mången skulle tro.
Mig tycktes råka uti färd med trenne-dnbla tiden,
Den tid som är, soro komma skal och den, som är förliden;
Men blott i det, som konstens värek, hvad målning är, angår,
Så såg jag hvad som varit bar, som är och återstår.
Först kom den första tiden fram och skröt af sin Apelles,
Som än uti det första rum, bland dem som varit, ställes,
Hans flit berömmes hvarje dag för någon vacker rad,
Han böd ock hvar en hålla sig vid ägen värkiestad:
Dock när ban dristigt företog och ville sig beflita
En Venus och des vackra kropp at träffa och at rita,
Förr än han henne färdig feek til skapnad lika täck,
Han lades i den kalla jord, jag tror han dog af skräck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
