Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad feltes, hvad mon tro det var, som bonom stält i häpnad?
Jo men, den redelige man var ej med kiårlek väpnad;
Ty den, en Venus träffa vil och hennes vackra lif,
Börjsig för&icbtigt förese med hiärleks perspectiv.
Där på så kom den andra tid, som är ännu på fårde,
Och viste många måster-kast af intet ringa värde,
Hon syntes hvad forflutit var i mycket öfvergå,
At första tiden måste nog der vid til baka stå.
Man kunde se bland andra värck en Adam i sin prydnad*),
Då alla andra creatur de stodo under lydnad.
Man såg at de, til läggia af rätt som en trohets ed,
För honom, som en stor monarch, sin* hufvud’n bögde ned.
Der näst en målning viste fram uti en murcken skalla
Det fali, som efter Adams fall, bar^ öfvergådt oss alla,
Man såg en orm sig fläta in uti des toma rum,
Så märcklig at mau måtte bii der vid af häpnad stum.
Strakt syntes fallets efterfölgd, en mycken svett och möda
Uppå en armer åckerman så ymnogt öfverflöda,
At bvar en klarligt kunde se sin ägen äfven bild,
Sen man från Adams första skien med fallet blifvit skild.
Der efter vistes vägen vår, med kors igenom törne,
Til sådan en fullkomligbet som Adam haft tilförne;
Men der på fölgde en, som har den vägen genom gådt
Och såleds hvad förlorat var af nåde återfådt.
Sljkt vistes uti målning fram och syntes så skienbarligt,
At jag ock dristar såja ut det vore väl forsvarligt,
Så framt jag detta kalla vil en syn ocb ingen dröm,
Och gifva’t som en sedder sak ett välfortient beröm.
Sids kom den tid, som komma skal ocb börjas nu på stunden,
Hon ville ock med lika kraft sig gifva uppå grunden,
Men som hon sedt de stora prof af den förflutna tid,
Så stod hon och betänckte sig, ja häpnade der vid.
Dock föll i hågen buru sielf en stor Apelles felat,
I det han Venus bilda af förutan kiårlek velat;
Ty fants at kiårlek aldrabåst de bilder giöra kan,
Som likna ett af begge kön, en qvinna eller man.
*) Någre af brudgummen konstrikt förfärdigade målningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
