- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 15. J. Swedberg, H. Ausius, A. Amnelius, N. Tiällman, J. Schmedeman, P. Törnevall och C. Eldh /
368

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10.

Välförtient äre-minne
öfver handelsmannen herr

Petter Sahlgren,

som efter fullbrackt jordisk vandring sig til sitt himmelske
fädernes-land förfogade, Stockholm den 4 Junii 1722.

Hä r ligger blek å bår den, om han varit röd,
Med tiden kunnat bli en handlens understöd,

Jag vet at ingen lär förtryta,- otn vi lämne
Åt honom något mer än namn utaf ett ämne.

Han viste hämta in hvad handlen nyttigt var
Och väga fruchten af hvad mångt ett rike bar.
Han såg hvad vi och de hvad de och vi behöfde,

När många andra låg’ i blinda dtommar söfde.

Hans ungdom syntes i förfarenheten grå
Och talte hvad med skiäl dels gamle undrat på,
Ty var hans värda lön at älskad bli och gillad,

Och det af hvar och en, som icke var förvillad.

Han var ett flitigt bi, som sökte efter hand,

At samla sötman in af många skilda land
Och bygga här i norr en handels honungs kaka,

Som skulle äfven söt för efter-verden smaka.

Nu lags han denna dag uppå en svarter bår
Och har igenom gått hvad androm förestår,

Så at hvad afvund pl£r förmena mångens lcfnad,

Ett lof uppå hans muld, kan få sin fulla trefnad.

Och det med desse ord, at hvad han har försökt,
Som giort hans vettenskap för mången annan ökt,
Har kunnat, då han delt roed androm hvad han veste,
Giort dem, som hemma ä* til sitt förstånd bereste.
Men, sorg betagne mo’r, I saknen aldra mäst
Den, hvilkens hiertelag I kiände aldrabäst,

Skal nu e’rt glada hoøp I intet längre niuta,

At eder kiäre son e*r ögon skulle sluta.

I syskon kunnen nu ej mera fägnas åt

Den brodren, hvilken var så broderlig och sit,

Så at 1 visen nog roed pärle tårars droppar,

A t enigt hierta bodt uti förskilda kroppar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/15/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free