Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25,
Loford, sorg och tröst,
då inspectoren herr
Casten Standaert
ifrån det timmeliga til en såll ävighet förreste den 31 Jan. 1725.
Han bar en 4andrings-tid, ett resans änderna),
Men tiden halkar af så slipprig, som en ål,
Man följer oförtärikt in til det aldrasidsta,
Då lämnas intet mer på denna jorden qvar,
Än lof för hvar och en, som skickligt lefvat har,
Ocb sorg hos b var och en, som måst de sina mista.
Ett lof sig bredde tit vid denna döda muld,
Då Standaert har betalt sin aldrasista skold,
Man hörde Redlighet vid båren sig beklaga
Och vittna om förlust af sina säkra prof,
Man såg hur Vänskap gret, at tiden skulle rof
Igenom dödens macht på hennes välde taga.
Cathrinæ kyrckio-plats, Guds helga ordes has,
’ Der Herren hafver tändt ett oförsvinligt liue,
Som nn för vådn*eld måst legat nti dvala,
Ett ymnogt vittne gaf henr Standaert tH beröm,
Hur vid des byggnad han sig flitig vist ocb öm,
At til hans loford ock de stumme murar tala.
Äri mer, när Sorgen kom uti det svarta flor,
Man såg at maka, barn, at syster ocb at bror
De vredo bändren om af salta tårar våta.
Den detta såg uppå, han blef så mycket rörd,
Skiönt han ej bunden var af skyldakap eller börd,
Så at han tyckte det ock stenar måtte gråta.
Men Trösten viste sig uti ett annat skick,
När bon om detta mål ett sannings-vitne fick,
Hon myste på sin mund med ett behagligt löje,
Ach, sad’ bon, sörjen I vid denna sälla bår,
Och giuten fåfängt nt en ängslig sorge-tår,
När jord och bimmel ha’ tillika fått sitt nöje?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
