Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Eldh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon sade straxt der på, min kiära syster Konst,
Hvem är hvars qvicka hand mig såleds kunnat härma,
Det feltes intet mer än blåtta blod och värma
Så vore mit beröm mot dina värck omsonst.
Hvem har sin pentzel fört och blandat färge-saften ?
Fru Konst hon svara stålt: Det var den ädla Kraften.
Naturen stälte sig vid detta namn förnögd,
Och sade några ord: hvem kan väl säja annat?
Hos honom namn och gagn de ha’ hvarannan sannat,
Med kraft har Konsten gådt uti en tämlig högd.
Doch syntes det hon var uti sitt sinne flater,
At Konsten alt förnär s£ull’ hunnit hennes dater;
Gaf dy befallning ut til en sin följes-vän,
Til döden, hvilken är i hennes följe trägen,
At visa Kraften bort den allom, gängse vägen,
Som ingen mer än två har kunnat slippa än.
Hvad skiedde: Kraften dog, Naturen börjad’ yrka:
Gack nu och påcka mer, o Konst, uppå din styrcka.
Straxt hördes klage-låt; ty sielfva Konsten gaf
En diuper hierte-suck och alla hennes söner
De ville hafva kiöpt med suckan och med böner
En sådan konstenär ifrån den mörcka graf,
Ja mången sade ut: De grep vi än ej hafva,
De följa denna gång med honom ned til grafva.
Til tröst så viste sig poësis, hvilken var
Med målning syskon barn, hon sade: kiäre bröder
Er moder lefver än, e’r bror, som blifvit döder
Han lefver ävenväl i allas minne qvar;
Ty skiönt hans bleka kropp begrafs i kalla norden,
Så lifvas rychtet opp omkring den vida jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
