Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Didrik Granatenflycht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men acb, jag vet, at da i qval så mangen lindar,
Da bfir för kiotzlig syn en skinand konglig kråntz;
Men ined ditt gyldna skeen do mången starckt förblindar,
Har blott för nattens folck, som sommar-matken glantz.
Din £hra ar eij stor, da giör eij ständig trefnad,
Du öker samvets angst och minskar nöijets ro,
Do år ett hinder i en gudlig dygde-lefnad
Och lockar mangen mer på dig in birulen tro«
Det ringa goda, som de arma af dig niata
Uhr girogbetens band, ar blott en tvangen sak*
At man om vännen din skall mildhets tanckar sluta,
Der dock för klen förlöst, bon har stort nattevak«
Hor* ban det åter må af andras gods ersattia:
En bastig gåfva giör en långsam ånger dår.
Och dén, dig modlöst fådt, förtär dig oti lättia,
Då barnen eij förstå bor da var fadren kiår.
Da ar en fond och grond till mångas splijt och trätor,
Du söndrar vän från vän, kan skillia sämja åtb.
Dn sårar diupt ocb svårt fast du är slög ocb släter;
Ocb seen do löije giort, så giör do sorg ocb gråt.
Den endast äger dig, och oförtient får åhra,
Är dock ett vrak som förr i hvart förståndigt sinn9,
Och får, seen ban eij har mer offra, äntlig lära:
At gnll eij år god grand på lyckan, som år trion.
Hvarmot en skicklig man i dygd ocb lärdom grundad,
Går fast och säker väg, fast än med trötta fiät,
Och blir i vittra värck till nyttig tienst åstnndad,
Ubr diupet dragen opp förutan gyldne nät.
Ja, stundom seer man ock den ingen penning ärfvat
Gå heders-trappan opp; och det är mer beröm,
Än atau möda ha med dig sin ähra värfvat,
Dn arbets bindrand’ väg, men lättians drifvand’ ström.
Da är, som giöder krig, och lockar dem det drifva,
At löpa till din klang, som till Sireners lind.
Den dig har, tycks ha lust på hvar mans näsa klifva:
Do är de armas fahr, men girugbokar* Gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
