- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
170

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dock må de billigt sig til högsta äbra räkna,

Och in vid månans rand til evigt minne teckna,

At fruen-timber var, som dem har ofvergått.

O ädla dygde-skar, o sällskap utan like,

Ehrt hoga samfund är fullkomlighetens rike,

All 8kiönhets skåde-plats och angenämbets bo,

Här syns natur och konst som med hvar annan strida,
At ingendera sig vil öfvoffttMHtt lida,

Ocb större vishet här ån på Parnassen gro.

Ehr makalösa lek, om det en lek fåf heta,

Dock om man nogare vil saken efterleta,

Så skions här grannelig ehrt bimla-höga vett;

Ty dygden, den vår håg ei utan möda fattar,

Och för en amper rätt, för tyngd och börda skattar.
Blir genom lek och spel oss liuflig söt ocb lått.

Här är en sådan lek, som sinn’ oéb syn förriöijer,

Ocb tanekama til alt, hvad låfligf beter, böijer,

En lek, af hvilken man helt rönligt veta får,

Uur språkens vetenskap ocb sinnens gåfvor flera,

Hvar af en part hos oss onyttig syssla giora,

Vårt adla qvinno-kön så öfver zierligt står.

Och hvem kan alt, hvad bär förträfltgt fins, beskrifVay
Det lär i allao tid ju obesknffigfc blifva,

Ocb rycktet öfvergå ehuru stort det är:

Men b var med vit då jag min dristighet föréVarä,

Som sina gräntzor Sig här vågat Öfverfära,

Ocb med en olard dikt ehr vara til besvär.

Mig håde bättre bordt det böga samqväm prisa
Eli’ ock med tigande min vördnad mot dem visa,

Och lemna des beröm åt någon böglärd man;

Men alt för fåfäng sorg, när jäg mig rätt besinder
Och saken öfrerser, jag me hr ån klart befinner,

A t värcket i sig sielf sig bäst berömma kan.

Dock lär ehr böga dygd likväl min ursäckt giöra,

At jag mig understådt min svaga penna röra,

Ty viljan altid bör for värcket tagaa an;

Fast hi>n sitt ringa vett här med tilkänn» gifvit,

Och icke, Som stg bordt, om dett* värcket skrifvit.
Har hon dock större rätt där til äu någon man«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/17/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free