- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 17. Samlade poetiska dikter af Sophia Elisabeth Brenner /
182

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag vill ei tid, ei flit elP ord förgäfves spilla;

Han sielf är den, sit nambn evärdligt värde gier;
Dock kan iag beller ei alldeles tiga stilla

Och dolja bvad min siäl samt alla sinnen rör;

Jag tviflar, om det jost lär Kingo missbehaga,

Där han en rad elP två af mina bänder seer,

Han väller att jag slikt roig dristar företaga,

Jag vore eljest än så tyst som nånsin förr.

Ty må jag hinderlöst for verlden hår bekiänna,

Nu sedan jag min båg på rim och verser lagt,

At en förborgad krafft utaf hans lärdoms penna

Mig första gången rätt oppå de tanckar bracht,

At se’n jag ägarin af Kingos sånger blifvit,

Och deras värdighet tilbörligt skatta vist,

Mäst hvad de främmande berömde skalder skrifvit,

Utaf sin förra smak en ymnog del har mist.

Man ser mig sällan mer så ifrigt efterleta,

Hvari de gamlas konst och största drift består,

ElP om de senare sig bättre finna veta,

Ocb h varatio nan en den andra öfvergår,

Och • fast jag stundom än at läsa nr benägen,

Hvad jag för detta liuft och mer än sinrikt fann,
Hor vida Seneca och flera banat vägen,

På Corneillc se’n dem lyckligt öfver hann.

Hor lärd Marino tidt om lätta saker siungit,

Hvad mandom Tasso in i söta rijm har bracht,
Hur gierna Boileau på sina latidsmän stungit,

Cats til de sijnas gagn all möijlig vinning lagt.

Dock blir det sidst dervid, berömde skallde-skara,

För ebrt prisvärda namn går evigheten god,

Man torde mindre öm om edra saker vara,

Så framt man öfveralt, hvad Kingo skref, förstod.

I kunnen, som jag vet, ett välstält sinne nöija,

Ehr konst är ähra värd så länge lyckan ler,

Ocb kan en otamd art til bättre seder böija,

Men aldrig resa opp en siäl, som ligger ner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/17/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free