Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lofallande tanckar öfver sin kiära svärsons fordom probstens och
kyrc-kio*herdens i Hvellinge och Fuglie församblingar i Skåne,
herr Petter Uedengrahns
dödelige afgång, som skiedde Cbristi himmels färdsdagen 1727,
korteligen yttrade.
Svad efter oas värt namn behålla skal i minne,
Består i ingen k ryg ell’ konstlad poesi,
Vår välförhållati bör vår vissa graf-skrifft bli,
Som lembnar dag for hvad vår liksten stänger inne.
En man, den all sin tid har lefvat, som han lärde,
Har vårdat oui sin biord, allenast syfftat dit,
At ha om Herrans lag och sin försambling nijt,
Hålls efter doden än en långan tid i värde.
Om rimen du så lätt, så regel-rätt och jämbne
Tilföllo mig, som jag för detta varit vabn,
Då sade jag med fog: Mig lembnar Hedengrahn
Ett sorgligt, men därhos full’ värdigt skalde*ämbne.
Men ach! Jag är, ty värr, nu annorlunda vulen,
Alt hvad jag skrifva tänekt, det faller sträft och trögt.
Jag hinner ingen vägs, när jag vill stiga högt,
Och som skaldinnan år ock skalde-driften kulen.
Jag skal i mediertid, emedan du äst gången,
Min son, dit innan kort jag efterfölja lär,
Beflita mig där om, at vi må råkas där,
Hvar englar jemte oss sku underhålla sången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
