Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Häng dem stundligen ock som gyldene prydnad om halsen
De skola leda dig här, när du på stråtene vandrar,
När du ligger i säng, skola de dig noga bevara,
Då du vaknar igen, skola de dine lärare vara.
Buden lysa dig up, liksom på stråtene lyktan,
Som det dagliga ljus dig lagen i mörkrena skiner,
Och bestraffande är en våg til riktiga lifvet,
At du varder ifrån ene listiga qvinno bevarad,
Och dig störta skal ej des tungos släthet i våda.
Lät des däglighet ej dit hierta uptända til otukt,
Och des ljufiiga mun och tungo dig icke bedraga.
Ty för skökone skull får man väl oftare tigga,
Och den främmande är, bortjagar dyrbara själen.
Kan väl någor uti sin barm eldglöden» bära,
At sina kläder han ej derutaf förmodliga bränner?
Kan barfotader ock en gå på glödene röda,
At des blottade fot ej skulle af glödene brännas?
Således ock går den, som sig med en andro beblandar,
Ingen obrottslig ifrån ens annars qvinno kan utgå.
Ej med nesa beläggs den tjuf, som i nödene snattar
Blott så mycket, at han dermed kan stilla sin hunger.
Gripes han i sine stöld, han sjufalt måste betala;
Bote ock ofvan upå hvad gods i des huse befinnes.
Men den skändligit hor med en annars qvinno bedrifver,
Dåre han verkligen är och lifvet förer i våda;
Göre han det, som vil sina själ förderfva med allo.
Blygd och evärdliga skam skal sharliga drabba des hufvud
Och des nesa skal ej utplånt på jordene varda.
Mannens hastighet har med sig nitälskan i följe,
Och skal spara dig ej när tiden kommer at hämnas.
Han skal låta sig ej försonas i denna sin ifver,
Och skal omögligeu af din skänk och gåfvo bevekas.
7 Cftp.
Sök vishetena städs ocb fly lösaktiga qvinnor.
Vårda min ord, min son, göm hvad jag bjuder i hjertat
Hålt mina bud, så skal du länge i verldene lefva,
Ocb förvara min ord, som man förvarar en ögsten,
Dem på fingrena bind och skrif dem troget i hjertat.
Til vishetena säg: Jag dig som systeren älskar,
Och din nära bekant bör du klokbetena kalla,
At du bevares ifrån ene främmande hetsiga qvinno*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
