Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådan i veriden ban hit ur moders qvedene kommit,
Så skal ban åter igen belt naken i jordene låggas,
Ocb fara hädan igen på sått ban kommit i veriden,
Och så mycket ban ej skal taga af allo sit arbet
Med sig i grafven, at han dermed får handena fylla.
Således är ock det for plågo ocb jämmer at anse,
At på dylika sått, som ban bit til verldena kommit,
Måste jn slutligen ban dock bän från verldena fara.
Hvad kan hjelpa’n, at ban så nog arbetat i vådret,
At sina betar ban här förtärt bela tiden i mörkret,
Både med harm ocb qval samt sjakdom, jämmer ocb olast?
Si, då märkte jag ock, at stor lycksalighet år’et,
At vara glad til mods ocb kroppen tarfliga plåga,
At bvar ocb en sig gör til godo, ocb dricker och åter
Af det goda ban fått så» länge ban lefver i veriden.
Detta är dock ens del, som Gnd eoom nnnar i tiden.
Ty den mänska, som år med gods välsignad af Herran,
Och den nådena fåt, at glad i sit arbete njutat,
Bör en sådana nåd som skänk af Herranom anse’.
Ty sit flygtiga lif bon bör påminna sig alltid,
Mådan hon bår sina frögd får röna af Herran i bjertat.
6 Cap.
Girigbet år en last som dårligbet bafver i följe.
Ater et ondt bar jag ock under solena .skådat,
Som för märkliga stort med rätta kan bållas i veriden.
En som rikliga fåt gods, rikdom, pengar ocb åro,
Ocb som mangel bar ej på hvad des bjerta begårer,
Ocb Gud lemnar’en ej i våld at nyttjat ocb åtat,
Men den främmande år skal få det samma til åga.
Si, fåfängelighet, ja plåga är vissliga detta.
Aflade skönt en man en skara af bundrade söner,
Ocb förlängde sin år til många otaliga dagar,
Och förnekade docb sine själ des tarfliga födo,
Och på slutet af alt ej blefve begrafven i jorden.
Bättre än sådana man jag båller et otida foster.
Med fåfängelighet bar detta i verldene kommit,
Far i mörkeret hän ocb namnet täckes i mörker.
Solena detta ej ser, ej eller solena känner,
Dock än denne det ock långt yppare rolighet bafver.
Skönt tu tusende år ock denne i verldene lefde,
Ocb dock nyttjat bar ej det goda i verldene vankar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>