Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ynkelig är den stad där duglige läkare felas.
Läkare riktades ej om mänskjan mätliga lefde.
Fly hvad skadligit är, så flyr du läkares händer.
Lykligt rike det är, där läkare föga béhöfvas.
Kräsligt lefva, det är, at snart fördärfva sin hälsa.
Lefde vi kräsligen ej, så skulle en läkare svälta.
Läkare tarfva de minst, som nätt och tarfliga lefva.
Läkaren har den magt at döda de dödliga saklöst.
Tjufven stjäler en hud, och skor åt fattiga skänker.
Snuset, måtliga brukt, är godt för åldrigas ögon.
Kortspel röjer ibland en friares hetsiga sinne.
Sälskap retar ibland en dygdig flicka til odygd.
Kärlek sätter ibland den störste monarchen i bojor.
Den beklage rnan ej, som tät förföljes af afund.
Synden faselig är, dock skrämer hon icke de rädda.
Synden varnar ibland, men syndaren aktar’et icke.
Blygden motar ibland en modig syndares upsåt.
Synden skändelig är, sina vänper hon illa’belöner.
Dygden oändliga väl sina vänner och älskare löner.
Synden styggelig är, dock följes och älskas hon alraänt.
Dygden prydelig är, dock minst bon sökes och äras.
Synden i förstone väl, på sidstone smakar bon illa.
Synden följe man ej, des slut är belfvetis afgrund.
Dygden följe man bälst, ty Gud är dygdenes ursprång.
Straff bar synden i tid, och sedan oändliga plågor.
Mestdels fike vi mer at rike, än salige varda.
Fänads liker han är, som blott det verldsliga söker.
Verlden bruke man här, som gästen brukar et härbärg.
Bönen glöme man ej, ty bön gör lykligit arbet.
Blind til verldena född vet minst af verldsliga nöjen.
Andras lönliga fel man blottar, och egna betäcker.
Andras ringare fel för bögmål ofta man anser,
Egna beryktada fel vi mänskjor gerna bemantle.
Dans är loflig ibland, och ibland han skäliga straffas.
Lofvat gifve man ut, hvad skänkt är, tadle man icke.
Kär man blifver i dygd, när dygd har pengar i följe.
Kär man blifver i skönt, när skön bar pengar i följe.
Kär man kommer i qval, ju flera man bafver i valet.
Mången ful uti syn är qvick och snäller i snille.
Dygd ej mindre det är at tiga, än prydliga tala.
Lyckans kulriga hjul har störtat mången i våda.
Lyckans smicker och ynst en hvar må skäliga mistro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
