Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kropp odagelig är, som dagliga godes i vällust.
Mat som tarfvelig är, är bättre än krusade rätter.
Hungrig vatnas i mun, när matlukt sticker i näsan.
Laster dygdige fly, från dårskap vika de vise.
Skämt bör brukas i tal, som salt på stufvade rätter.
Lyckan smide vi sjelfve, så väl den goda som onda.
Yppare nöje är ej, än böckers flitiga läsning.
Kärlek redelig är, och drifver fruktan ur hågen.
Var man dristig ibland, men störta dig aldrig i faran.
Vänner göra besök, så länge du rundliga tappar,
Vänner minska besök, så snart det minskas i tunnan.
Öse man ej med såil, hvad sållet rinner igenom.
Ej des bätre man är, änskönt man prunkar och yfvés.
Älska sig alt for bogt, är sällan at älskas af andra.
Tok egentligen är, den minst kan sköta sit eget.
Klok engentligen är, den bäst kan vårda sit eget.
Myndighet är ej strax med skägg och skrynkor i följer
Litet ratas ibland, när större man hafver’i väntan.
Käppen pryder en ung, men stöder en åldrig i gången.
Skägg ej tjenar en ung, men bäst det pryder en åldrig.
Lycka ombytelig är, och krig har vandskelig utgång.
t)rinkare fylla sin bals, til nödtorft dricka de nyktre.
Grumligt vatten ibland som bäst den törstige smakar.
Hästen plöja begär, med sadel en oxe beprydes.
Hårdast dråbba de skott, som skjutas af bögdene neder.
Ogift lefve den ej, som råd har taga sig hustru.
Vinet lätliga gör en rädd och stympare talför.
Redlighet är mest död i dessa bedröfliga tider.
Rösten tappar ntaf, ju mer man tappar af åren.
Samdrägt drager i bo, men tvädrägt drager ur huset.
Alt som rikdomen oks, des mer man söker at oka’n.
Karlar tåle man ej, som qvinlikt sminka sit anlet.
Ofta begås de fel, som mest man söker at undfly.
Vett är föga bevändt, för mutor en åsna befordras.
Granlåt köpe man ej, när spisning tarfvas i visthus.
Ärlighet har bestånd, men kärligbet oftare svigtar.
Kärlek gnabbas ibland, men sen des såtare blifver.
ömsint talar ibland den minst bar ömhet i b jer tat
Tidigt komma de fram, som rida i förstone sakta.
Varliga går en vis, en dåre ovarliga vandrar.
Fattig prisar ibland, hvad rik för dårlighet anser.
Krigsman, läcker i mat, är sällan käcker i bardag.
Ful, så granner, hon är, ej därmed fagrare blifver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
