- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 18. Anders Nicander och Samuel von Triewald /
213

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åldriga spotte man ej, dem gamlom vise mun aro.
Plågada spotte man ej, som sjelfve ej vålla sit onda.
Sjelf man våller ibland sin lefnads plötsliga korthet.
Aldren bar äro och vett, men mångslags krämpor i följe.
Akte sig åldrige mer, än unge och friske til hälsan.
Hastigt varder ibland en Guds försmädare bortryckt.
Döden grufvelig är för den, som lefver i vällust.

Döden fägnelig är för den, som ligger i plågor.

Sjelf man våller ibland sin kropps otidiga krämpor.

Alt hvad skadligit är, det vedersake de gamle.

Måttan i mat och dryck en gammal granfigen akte.
Hastigt andre man ej, hvad länge har kommit i vana.
Gamlom gagnligit är at borsta och gnida sig ofta.
Gammal plågas i köld, men mest ban trifves i värman.
Vinet muntrar ibland en gammal gubbe til älskog.

Flicka beböfves ibland at värma’ en gammal i sängen.
Åldriga gifve man hälst god mat, sotp lättliga smältes.
Måttligt arbet ibland en gammal vanliga bruke.

Säg ej gamlom emot, men tala om lämpliga saker.
Köpman gerna begär at prata om båtnad och handel.
Krigsmän finna behag om krigs-bedrifter at höra.

Sjömän finna behag at tala om farliga stormar.

Tale man hälst med lärd om lärdoms saker och ämnen.
Gammal skåde de ting, som roa och fägna des ögon.
Gammal stnake de ting, som kraft och styrko befordra.
Gammal lukte de ting, som hjertat ljufliga frögda.
Strängspel kitlar en ung och muntrar sorgliga gubbar.
Gammal qvälje sig ej med verldsliga saker och omsorg.
Gammal vände sin bug från jordisk lusta til himlen.
Sinnets roliga lugn är krankhets yppare läkdom.
Mänskans kläder och hägn voro skinn i förriga tider.
Högfärd ändrade se’n den förra enfaldiga drägten.

Alt hvad prydligit är kan knapt’ bekläda de stolta.

Mest hvad gagnligit är och minst kan kosta, vi rate.

På mångfaldiga sätt vår kläd-drägt dagligen ändras.
Öfverflödet har Ödt så väl de rika som arma.

Granlåt lägges utaf, när mynt ej finnes i pungen.

Snörlif skadligit är, och gör vanskapliga kroppar.

Minst naturligit är, at gå med kroppen i bojor.

Snörlif orsaken är til täppa i lungor och anda.

Snörlif våller ibland, at blodet stockas i lifvet.

Lintyg binde man ej för hårdt om pulsar och halsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/18/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free