Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När som moderen bölt den bleknade kroppen i famnen,
Klagde hon gudar och himmelen an för grymma sit öde.
Ej någor herde då dref sina hjordar i bete de dagar,
EU’ til källona ned, ej eller smakade vattnet
Något utaf vårt fä, långt mindre af gräset å marken.
Daphni, din ynkliga död begreto all Libbya lejon,
Skogar å bergena skarp de klagade sorgse deröfver.
Dapbnis började först för vagn at tigrana spänna,
Daphnis stiftade dans på Baccbi fäster och högtid,
Samt med löfvena grön at pryda hans smidiga spiror.
Som vinträt är prydnad i skog och drufvan å stocken,
Oxen ibland sin hjord, och säden å markena feta,
Så vastu ock vår skatt. Sen ödet ryckte dig hädan,
Har både sjelfva Pales och A pol Io flyttat ifrån oss.
Fältena, som vi förr med korn ock hvete besåde,
Äro nu mest öfver alt upfyld med svingel och ogräs.
Där som växte förut marsblomma och hvita violen,
Står nu tistel ihop med taggota törnen i stället.
Strön på markena löf, och sätten ruskor å källan,
Herdar glommen’et ej er Daphnis detta befaller.
Fästen Daphnis i jord och skrifven detta deröfver:
Daphnis, jag uti skog alt up til stjernona känder,
Vårdade jordena skön, men var dock skönare sjelfver.
Menalcas.
Dråplige skald, dine vers hafva os så ljufliga varit,
Som för vandraren är sig trötter bvila på gräset,
Samt en torstiger at få dricka ur källona friska, v
Både på flöjt och i song du träffar mästaren öfver,
Lycklige dräng, du blir näst honom i detta den andre.
Vi vilje 6ck, så godt man har hint, våra fattade verser
Visa dig, och til stjernonas högd din Daphnis uphöja,
Ja, til stjernonas högd sku vi höjan, os älskade Daphnis.
Mopsus.
Hvad för kärare ting kunde oss du göra, Menalcas?
Sjelf var han älskansvärd och värd at blifva berömder,
Och Stimicbon bar re’n dina vers på det högsta beprisat.
Menalcas.
Dapbnis i gudars tal beskådar ovanliga fästet,
Under fotterna ock ser skyn och stjernona Dapbnis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
