Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ach att fotterna ej af frosten och isana skaddes,
Jag går å stad at quäda de vers jag totat har efter
Eupborion, på sätt som Trinaker herden har yrkat.
Förr jag i villan skog uti lejons grufter och hålor
Lida vil alt, och rista på träd min kärlek i barken,
Som de växa, så växe ock du, min olycklige kärlek,
Nymfren imedlertid skal jag på Mænala roa,
Eli’ gå på vilsvin8 jagt. Ej köld skal kunna mig hindr^i
At med stöfvare snabb’ omringa de jägare-parker.
Re’n med jägare-gny mig tycks jag löper å bergen,
Och mig fägnar utaf min skott och krokota båge,
Liksom skulle det bär kunna hela min häftiga kärlek,
Eller at Astril utaf våra plågor kunde bevekas.
Ater igen jag ej bland nymferna orkar at omgås,
Quäden fägna mig ej. Nu igen, bårt skogar ifrån mig,
Al vår möda kan ej den gudens sinne förändra,
Om jag drucke änskönt hela Hebren midt uti vintren,
Och jag vandrad’ i snö til fots på Thracie fjällar,
Eller vallade får på de Morers skallota backar,
Då när barken ä* torr och solen i kräftan år hetast,
Kärlek rår över alt, låtom oss ock vika for honom.
Nog, mina nympher täck’, er skald nu tyckes ha sungit,
Medan han här en korg af säf bar flätat ihopa.
Gören, Pierider, för Gallo detta behagligt,
Till honom oks så nog min vordna och kärlek i timan,
Som den grönskande al om vårena skjuter i växten.
Lagom os hädan i tid, för röstena skuggen är osund.
Skuggen af en är svår, och skuggen sädena skadar.
Gån, mina mättade får, gån hem, det lider åt afton.
Ande på virgilii herda-quäden.
Anm. I ecloga VII står i öfverskriften Tityrus, men skall vara
Thyrsis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
