Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Nicander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Börjom en ynklig song om Vitis olyckliga kerlek,
Samt huru enöpligen hon, till Vlmus blinder af elskog,
Blef förvandlad i trä, til kropp och degliga lemmar.
Me tu svenska Maro, tu Svithiods dråplige Madur,
Tag bland vigtige verf, bland alfvara syslor och arbet,
Bland tine stundliga vård ota riksens meniga bästa,
Bland tine vittre bevis om svenskans maklösa dyrde,
Tag med nåde, tag up*mitt menlösa skaldskap, o, Palmfelt,
Jag then tiden har hopp at lefv’, om Apollo mig unnar,
Som jag kastar i vrå mine lappris qväden om herdat*,
Och får dråplige hieltars frägd och manlige bragder
Verldliga siunga på vers, samt högt til stiernona lyffta.
Då tine palmer i frid, tine palmer i bardaga felten
Skola beprisas ibland the förras evärdliga cedrar.
När som Bacchus ifrån parnassens skyhöga tinnar
Bn gong koxar i kring och synen å markene kastar,
Seer han å parkene skiön, huru nymphren leka tilhopa,
Huru the dansa så lustigar kring uti gräset, och ymsom
- Hålla hvarannan i hand, bland hvilka then artiga Vitis
Lyste för alla beprydd med rosene fergade kinder.
Henne så snart han varse nu blir, thes bierta til elskog
Tändes i hast, han kan ej vända från henne sin ögon.
Straxt i galopp far han utföre ned ifrå berget i lunden,
Helsar nymphene först med liuflige miner och ordom,
Låckande henne med all’rhand skänck, med smicker och åtbörd.
Hon försmåret og ej, men snart af listige renker
Vunnen och öfvertald sin kerliga Bacchus omarmar.
Siäl och hierta då bundos ihop från thenna minuten
Med så starka, som eniga band våre elskaré mellan.
Lite therefter åt judie-land på resa begifver
Sig vår elskare gill, at folkena bojor åläggia.
Går så til elskliga nymphen sin, som qvider och ängslas,
När så bedroflige saker hon hör. Min täckliga Vitis,
Far, sade han, far väl, från tig jag skiljes ogierna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
