Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuel von Triewald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, hofvet kärlek ock så faseligt forstaller,
At det, nataren kläkt, fordömd afföda blir.
Två själars enighet där som hos oss ej gälleF,
Hvar en på vällust, gull och ära mera sir.
Där giftes sällan brud, som hjärtats tycke väljer,
En friar efter tjänst, en sig för pengar säljer.
Så falskt tvärtom hos oss man aldrig älskog drifver,
Har bruden seder, dygd, så håls hon endast god.
Sit löfte man vid bof på vanskligt papper skrifver,
Här hjärtat brefvet är, och blecket bägges blod.
Kärleken där mot ed och löfte plär sig vända,
Hos oss med lifvet den allenast tar en ända.
Vi 8kräckfull nordan storm helt trygge höre brusa,
Han oss frisk, hälsam luft, ej skadligt skepsbrott gör,
För det på dristig köl, vi ej kring bafvet kryssa,
Och blind förvetenhet ej ron ifrån oss kör,
At vi med dyrbart lif på bräklig planka skämte
Och ifrån Indien vår egen ofärd hämte.
En ringa blomster-crants af kronor förmon vinner,
Där pärlor tåre-dagg, rubiner tekna blod;
När den, som henne bär, mer tung än präktig finner,
Oss qvickar rosens luckt och gör hjärt-styrkan god.
Jag ej dess fagra prål mot någon purpur byter,
Af purpur ofta blod, af rosen daggen flyter.
I silkesmatkens bo plär tusend oro kläckas,
Då menlös samvets-ro bor i vår släta drägt.
Fast af gull-rika tyg förnäma skuldror täckas,
Så blir af mordisk hand dock lifvet ofta stäkt.
Om på vår sunda kropp vi ull och lam-skin draga,
Så får svårt samvets-agg ej eller hjärtat gnaga.
En kung må i sin borg på balan marmor snafva,
Hvar morgon utan sömn från sammets säng upstå,
När tagen sömne-drick ej velat verkan bafva;
Då vi vår ro tvärtom på gräs och krydder få,
Med solens nedergång ostörda hvilan smaka,
Til morgon-ronnans sken påminner oss at vaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
