- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 18. Anders Nicander och Samuel von Triewald /
418

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samuel von Triewald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

At man för veridens bruk ocb för en syn skul mer
An för den döda tårar faller.

Så noga går det aldrig til,

Om det så bär ock skedt, jag icke döma vil,

Ocb om, nar enke-frun sig helt allena finner,

Dess bittra tåre-flod så tätt, så ymnogt rinner,

Som när med mäkta ynklig röst
En långer rad af grannar, slagt ocb vänner

Snart tjuter med i kapp, snart med en fåfäng tröst
Den sorgen hindra vil, hon knapt mer känner.

Med flor ocb boj drifs också prakt ocb ståt,

Nog at vår fru det fasta upsåt fattat,

Den makan bon i lifvet så högt skattat,

I död och grafven följa åt.

Uti en trägård utom staden

Ocb i et välbyggt bvalf blef kroppen nedersatt,

Dit fölgde bon sin döda skatt,

Ej blott at se, hvar som de laden,

Där ville hon åt verlden bjud farväl
Ocb så förena sin med döda mannens själ.

En frustu-mö, dit henne sällskap gjorde,

At 8 a mm a öde där med frun sin undergå.

Hvem bos en piga förr en sådan trohet sporde?

Så fins den icke mer, kanske man fant den då.

Ocb det tror jag man halft; ty kära säg hvem vet
Om könets vanliga nyfikenhet,

Ej bringat henne at försöka,

Om frun til ändan bölle ut,

Och om, som bända plär, ej tiden gjorde slut
‘ På hennes sorg, som syntes sig föröka,

Så ofta hon med tiltal eller tröst
Förnuftigt mente den at lindra.

Men orden rörde ej et sorgfullt bröst,

Alsinjet kunde här dess fasta upsåt hindra

At följa man i död. Svärd, rep elf råttekrut
Plä dem, som brottom ha, snart bringa til et slut
Ocb göra pinan kårt; men vår matrona fann
En ögna-fägnad i sin smärta,

At se sit halfva bleknad* hjärta,

At kyssa få sin ock i grafven kära man.

Med hunger ville hon sig långsamt döda.

En dag, en natt försvan förutan annan föda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/18/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free