- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 19. Johan Göstaf Hallman, Gustaf Palmfeldt och Carl Johan Lohman /
205

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Et löjligt par i bop, kärleken ocb en bok,

Et fredligt par i fait, som intet bnller göra,

Den ena fägd ocb strid ocb oro plär förstöra

Den andras syfte år, at göra veriden klok.

Men bor de ålska frid, så kom de no i kragan
Uppå bvarannan, ty således såger sagan:

En prestman had en gång et skönt bibliotbek,

Dår ban så mången gång sin bjårnas bålsa skotte,

Dår ban så mangen stund i Ijuflig ro förnötte,

Dit stal sig kärlek in ocb bolt en farlig lek.

En lek, som prästen väl i vissa mål förlusta,

Men kom ock bonom til at sakta gå ocb pusta.

Han sökte väl som förr ibland sin kåra bok,

Men stadse henne kring med brydda sinnen hvälfver,

Tiis bon forstod at ban var liksom från sig sjelfver.

Hå, tånckte bon, bur nu, mån busbon min år klok?
Än 8tiger’n bittid op, än lägger sig för tida,

Än tar ban mig i band, ån lågger’n mig å sida.

Det var alt godt ocb väl, bon väntad’ annat slut,

Men undrad’ mellertid hvad var som pråsten feltes,
i Ju mer bon undrad’ så, ju mer hans sinnen deltes,

Än gick ban ut ocb in, än gick ban in ocb ut
Som bäst bon frågade: Ho tog från henne pråsten?

Så fick hon hos sig se den obekanta gåsten.

Det tog som eld i krut. Hör junker sade bon,

Är ban så djerf at ban törs våra by Hor röra,

Hvad vil han vål med oss, hvad bar ban bär at göra?

Si dår står brädet slutt, fort hån med all din dohn,

Vi lefva för oss sjelf i våra stilla krokar
Ocb le åt dina fjas ocb dioa kärleks tokar.

Så vil du ta från oss en åckta Pallads son,

Som låt sin ungdoms eld i våra källor dränkas,

Bur tror du väl slikt rof skal dig af nåde skänkas?

Men som kärleken är om ro och sämja mån,

Så svarad’ ban: Ehr nådi Hon sade straxt: Håll munnen!
Han sade: Hör et ord! Hon svarad’: Tig på stunnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/19/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free