Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stor sak, lät gå, de taga hvad de finna,
Och döden får af Astrilds tyg en del.
En del fick den, bvars ögon voro blinna
Af dödens tråss, det var et bufvud-fel;
Ty döden eld i gamlas biertan tande,
Men Astrild ungdom ned i grafven sande.
Den stora Jofur log åt deras’ villa,
Men ville dock ej läka deras brott;
Men tänkte så: at fast de ha giordt illa,
Så kan deraf dock födas något godt.
Jag tror det ock, om folket vore visa,
Så skul’ de vist slik ödets vilja prisa.
Vi iefvom nu emellan bopp ocb fruktan,
Rätt som vi gå, så tumle vi omkull:
Om veriden ej bad denna ädla tucktan,
Så vor’ bon mer af last ocb argbct full.
Nu Gudi lof, får odygd betsel pröfva,
Ocb dygden bar b varmed bon sig kan öfva.
III.
Vargen ocb lammet
Et litet lamb vid bäcken gick at släcka få sin torst,
Då hungren ock en snåler varg til samma ställe förde,
Af hvilkens glupna gap ocb trut det dessa orden borde:
Hvem gior dig arma kräk så dierf, at du törs dricka först?
För mig du vattnet grumlar, ty jag tror at du är feg.
Nej, herre, svara lambet då, var ej så grym ocb vreder,
Hur kan jag det? I står ju där, högt up, ocb jag här neder,
Dessutan mellan mig ocb er ä’ fulla tiugu steg.
%
Vist gör du det, sad’ vargen, ocb tilredde sina klor,
At det var du, som för et år mig bannat, jag ock menar.
Jag, svara lambet, är än spädt ocb dir min moders spenar.
Nå fast det intet var du sielf, så var det dock din bror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
