Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stiernan, som gier falte’na vid* then treffliga skord-and,
Drufvo’na must och mognad uti sina solada backar.
Ympa så pärone-trä, tin’ barn-barn niute så fruckten,
AU ting fräter tiden ocb öder å mölljar i glömsko.
Förr i min ungdoms tid song jag bela dagen igenom,
Glömt bar jag mina qväden söt’, och rösten är beser,
Ty jag lär vel utaf na n varg bli’t sedder i fortid.
Docb lär nogare tig alt tbetta berätta Menalcas.
Ly cidas.
Längre ju mer titt snack mig roonde föröka min åtrå,
Här är stilt över alt, knapt ror’s en fläder å vatoet,
Vädrens häftiga storm bar bytt sig i liufliga lugnet.
Här år’et balf-vägs nu, si gamla Bianore-grift-stod
Börjar å feltet ses» här hvarest folcket i skogen
Binder löfven i kärf, lätom oss bär qväda tilbopa,
Lägg bär kidena ned, til stads vi tid’ligen hinna,
Eller och om til natten regn vi fruckta på vågen,
Kan man makliga sinnga ocb gå, tbes fortare går’et.
Jag vil lätta tin’ axlar ibland, och kidena bära.
M oer is.
Tig, min gosse, man bär måst’ först hava sysslan ifrån sig,
Gladare blir vår song, när sielf husbonden är hemma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
