Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfver ftrtjenst ntu lycka.
lngenium quondam fuerat pretiosius auro,
at nunc barbaries grandis habere nibil.
Ovid.
éFörlienst med vett ocb dygd allena utan lycka
Är som en fotlos man förutan käpp ocb krycka,
Som sig ei bielpa kan, ei olik arma mannen,
Som låg så många år sink vid Betbesda dammen
Ocb kund’ ei komma fram, när änglen vattnet rörde,
Ty sielf kund1 han ei gå, och ingen honom förde.
Ja, de är’ liksom Noll’, som sielfve intet gälla,
När de allena stå, men vill man för dem ställa
Et eller flera strek af lyckans blida tycke,
Så få de Noll sitt pris ocb gälla ganska mycke.
Öfrer visdom och dårskap.
Stultorum plena sunt omnia.
Cicero.
I Grekland fants i fordna tid ei mera än siu vise,
Då vor’ också de lärde män i vördnad och i prise.
Men nu i denna senre tid, sen som så ganska mycke
Af allabanda boke-vett har kommit ut på trycke,
Är klokhet vorden så gemen, at om man skulle leta,
Så finnes knapt en enda narr, som olärd ville heta,
Ty hvar och en är mästerklok, så at man näplig nu
Uti ett kunga-rike vidt skull’ finna narrar siu.
Ack jämmer, må då vishet ei blir ringa uti prise!
En narr är nu mer rar och värd än de siu Greklands vise.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
