- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 20. Samlade skrifter af Jacob Frese /
79

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Så obeskriflig 9org, som oss kårt fordom kränkte,

Den ifrån jorden räckt* alt upp till himlens sky,

Så obeskriflig frogd den dag oss trefalt skänkte,

Som med vår konung ocb bans ankomst ville gry,
En dag som syntes oss uti vår tunga lefnad
Föryngra allas lif, förnya allas trefnad.

Rätt som en far, den far får välförtienter heta,

Som i sitt öma bröst ett fadersbiärta bär,

Han sätter barnen, som sin vördnad sielfve veta,

I tusend frögder, när bans fara vunnen är.

Ja, som när makan ser sin man ur fängslet dragen,
Så fägnade oss ock, om icke mer, den dagen.

I folck, som plän förut, hvad sent skall hända, gissa,
Ha’n I om konung Carl så store under trodt?

Hur högt I up i lof förnuftets segel hissa,

Så ba’n på detta diup I dock förgäfves rodt.

Så äret fatt, som sagt, ehvad vi tro ell tvike,

Han for, han flog, han kom ocb stanna i sitt rike,

O Gud alsroäktigste, din nåd är ganska mycken,

Din godhet sträcker sig så vidt, som skyar gå,

Så vidt, som dunder hörs, som bärgen slår i stycken,
Så vidt, som liung-eld lys, som önskan skräma må.
Så skall man efter åt om Herrans vishet dömma,

Och änden kan som bäst begynnelsen berömma.

Do Herre äst vår Gud, fast vi i blindhet famla,

Lel visar dina nåd, at du äst evigt hull.

Som hönan sine barn, så vill du oss församla,

För min skull säger du, ach ja, för mina skull,

Så vill iag dem ännu, båd god och gunstig blifva,
Och androm arfvom ej af mina ähro gifva.

Så må du icke dig, du matker Jacob, fruckta,

Och du, du ringa hop i ganska Israel.

Han lefyer än, som kan de högmods andar tuckta,
Han skall ock än en gång dig giöra stor ocb säll.
Han skall ifrån sitt rum ej liusa-stakan stöta,

Men, likt en vingårdsman, dig som sin vingård skiöta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:12:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/20/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free