Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väl an, vill du min sorg uti din visa fatta,
Skall jag igenom dig mig mera lycklig skatta,
Beklagar du kanskie det våld du lidit har,
Och i det samma del uti min ängslan tar.
Hvad giör du, giör du det, så lät din röst så klinga,
Åt du må skaparen till nåd i nöden tvinga,
Dock syfta hvart du vill med dine stammors liud,
Jag länar minst ditt mäl, när jag vill bedia Gud.
O högste himla-printz, all godhets rika kiälla,
Lät af din nådes brun barmhertighet upvälla,
Giut salvo i min sår och hiälp mig åter opp,
Gif bälsa till min siäl och till min siuka kropp.
Åbr 1714 den 6 Maj.
Så är den sorge-tid for mig nu åter inne,
Som qväfver mod och hopp, som kränker siäl och sinne,
Som giör, at motgång mig i stadigt minne har,
Då andre träda in i sine glädie-dar.
Jag ser, at korset vill min frögd ur roten rycka,
Den lyckan hata må, må alla plågor trycka.
Och är min audra sorg, at sorg skall glädie se,
När glädien icke kan åt sorgen glädie gie.
I, som er andackts eld uptänden i Guds voning,
I helgedomens hus, bemedlen min försoning.
Ho vet en enskylt suck ej mot min synd förslår,
Ett samnat rop ju mer än ensam röst förmår.
Så lären I med mig och jag med er uträtta,
At snart, det höre Gud, mitt slut lär blifva detta,
Få ovär solen lys, min Gud bar alt giordt väl,
Fördenskull, lid och bid och var tillfreds min siäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
