Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åhr 1715 den 29 April.
Tänk , lärkians fierde sång mig nu i örat giäller,
Och åter skier, at Gud sig mot mig vreder ställer,
När genom luften hon med sina vingar ror,
Då är det ren så dags, at plågan ho9 mig bor.
Ach, hade jag din röst och dine lätte vingar,
Med dem du dig i hast till solens granskap svingar,
Så flöge jag dit upp, och klagad så mitt ve,
At nåden ej min nöd skull utan tårar se.
Men nu likväl, min Gud, fast ej min syn dit räcker,
Där siälen blir förnögd, och dit mitt hopp sig sträcker,
Så hinner, som jag vet, din godhet dock till mig,
Ty utom hvarje vidd ju nåden sträcker sig.
Jag med min bättrings tår din mildhets åker plöjer,
Jag vet, du kommer vist, änskiönt du litet dröjer,
Och tröstar mig därvid, mitt sista siukdoms åhr
Mig hos min läkare en evig hälsa spår.
Åhr 1716 den 20 Maj.
Så kommer du igen ifrån din vinter-hvila,
Du våhrens glada påst, ja lät din ankomst ila,
Den, som till all min sorg ett åhrligt vittne var,
Nu bär det glada båd, at vreden stannat har.
Kom, kom, välkommen koro, och siung din morgon-visa,
Jag vet, det är din ackt den högstes godhet prisa,
Din ankomst, sälla röst, föröker mitt behag,
Hur länge hielpen drogs, blir dock en hiälpe-dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
