Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacob Chronander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iagb lil eder, doch for edra goldkadior skull, någorlunda
behagh; roen sedan iagb fick grannare om edber person
weeta och hora, så hafwer iagb slatt ingen kårleek til
eijher, fast än i wore twå gånger så rijker, vtban roedb
min k. Apollonius önskar iagh lefwa ocb döö.
Apolloniu8.
Ja, min vtbkårade baste skatt ocb deel, edher hafwer
iagh ocb långe vthi Herrans fruchlan och åhrligheet begå*
rat ocb efftertracbtat. Kom, komt Ingen oss vthan bleke
dödhcn athskilier. Ja Deliti, buru smakar tigh sådant?
Får tu intet ondt i magen, at iagb så kårligben snackar
och läflar medb tin brwdb?
Delitius.
Hielp, bura iagh ängslas! Tilforene bade iagh troot
beela hafwet skola brunnet vpp och bärgen siunkit förr än
iagh roigb tbet inbilla skulle, at bon skulle vthwalt bonom,
som är så fattigh, framför migh, som år så rijk och mach*
tigh. Men iagh förnimmer medb min skadba, iagh hafwer
ey wijsligen anwårit min vngdom i tbet iagh ey hafwer
öfwat migh vthi någhre frije konster, hwarföre rådber iagh
hwar och (een, at han aff min skada wijs blifwer och ey för
mycket dristar på sina föråldrers egodeelar, ty vtban
twif-wel ära tbe många andra vnder tijdhen så wål som migh
til större skada än bijstånd.
Apollonius.
Hurn nu Deliti, ås tu nu så kakewijdh i munnen ocb
dyr vthi orden til at skryta såsom tu plägar. Jagh
tänc-ker tu sätter tig neder och skrifwer fem t ijo. Huru kom*
mer lil, at näsan är så lång på tigh, wist hafwer tu tapt
bort tina wantar. Behagar tigh icke taala medb tin jungfrw?
Kom, kom, om tig så lyster!
Del i t i us.
Ney, tu må wäl hafwa thet diuret. Jagh sköter hen*
ne intet.
Apollonius.
Ja, han sadhe så räfwen om rönnebären, men tro
fritt, tu äst intet betrodd om kyrekiones nyckel, wij åstunda
XXI: 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
