Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacob Fabricius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om dygden, aom til olycks prof är städze lämnad worden,
Utwärtea lycka vinna kan på denna usla jorden,
Så låte himlen eder dygd så ymnig lycka nå,
Åt man på dygd belöning må hos er exempel få.
För dygdens tilwäxt wore det.en winst uti mitt tycke,
At lyckan stundom hägna dem, som bära hännes smycke,
Ty ho skull’ då ej önska sig, at kunna likna er,
Der man båd’ fägring, dygd och wett i glans och sällhet ser.
Men himlen, som beskyddar dem, som honom ej förgäta,
Wäl wet af sitt fördålda råd den bästa del utmäta;
Om lyckan blir er wrång ell’ blid, så är er sälbet stor,
Den rubbas ej af tidens lopp, som på et ewigt gror.
De kära ark, som komma nu i edra dyra bänder,
Utwisa ock, at dygdens tjenst til ewig nytta länder,
Så ofta I uppå dem sen, så kommen båg et par,
Som för er wänskap, dygd och wett, oändlig wörduad bar.
Så länge desse skatter tre i werlderi dyrkan finna,
Så länge tro och tacksamhet i rena bjertan brinna,
Så länge något tryck är til, som wisar tankars art,
Sku edra namn i ära stå, ert ryckte lysa klart.
Hwarmed jag framhärdar, med beständig
wordsam tilgifwenhet,
HögwäJborna Frökens
och
Högwälborna Fru Baron essans
Ödmjuka tienarinna
Hedvig Charlotta Nordenflycht.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
