Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacob Fabricius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ert sålskap fullt af ljufligbet, ert pris förutan smicker,
Er oron, döfwa for det ljud, som afunds gadd framsticker,
Med nöje hwilten I er fot i wårt fridsamma tjäll,
Ocb kalla ofta lyckan wår fullkomlig, ren ocb sull.
Ja, när det mörka måln brast ut och denna ro forstörde.
Och herden med sin ljufwa song i kalla jorden förde,
Så blandad’ I hans kära mull med edra tårars saft,
Ack, at han wakna ej af dem och deras ädla kraft.
Den glädje-hyddan, som sig då i jemmers boning wånde,
Som annat ej än gråt och rop från alla 9idor sände,
Som skrämde swaga sinnen bort och fräcka kom at le,
Feck ofta er som stjärnor på sin sorge-bimmel se.
I tyckten eder sakna sjelf den kära, som bortdodde,
Och för en tröstlös lemnad wän er ömma hjertan blödde,
Er ögon rörda utaf gråt, ined suckar mängd er röst,
Er mun dock fyld med dyra ord, med wänskap, bjelp och tröst.
Så wisten I i fröjd ocb sorg en wänskap utan like,
En dygd, som är så stor och rar i jordens låga rike.
Tänck, himlen wille i min sorg mig detta undret le,
A t få bos er och några fler owanlig ömhet se.
Hor kan jag minnas detta alt och ej fördjupad blifwa
I sådan wördsam skyldighet, den jag ej kan beskrifwa.
Jo mer jag honom rätt beser, ju mera önskar jag,
A t altid i den samma stå til sista lefnads dag.
Som han kan aldrig fyllas op, så wil jag skyldig wara
En wördnad utan återhåll för edra dygder klara.
En kärlek, som ej högre wil än eder sälbets bögd,
Det är den enda skuld, som gör den skyldiga förnögd.
Så fulfölg nu ert dygdelopp, som I det börjat bafwen,
At ädla åtrån, som ej är i låga jorden grafwen,
Må finna i den sanna dygd så mycket tidsfördrif,
At ingen oro nalckas må til edra dyra lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
