Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacob Fabricius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alt hwad lif och intet eger,
Hwad din kärleks anda kläckt,
1 sitt lilla wäsend’ säger:
Si den bögstas hand och drägt.
Om sitt ursprung witnar alt,
Själen bär den högsta balt.
Själen til odödlig källa
Har odödligit begår:
Hwad kan bänne til freds ställa,
Utan den oändlig är,
I hans wishet ocb behag
Ligger hän nes frihets lag.
Jord och stoft kan aldrig ställa
Andan uti lugn och frid,
Honom de i bojor fälla,
Han ej annat bar än strid,
När han från sitt ursprung går
Ocb til stoftet lusta får.
Lyft dig derför ifrån gruset,
Do, som bimla-adel bär,
Tag emot det klara ljuset,
Som från högsta bögden är,
Det kan göra sinnet klart,
Det ger bjertat liflig fart.
Då, si då, du fritt får skåda,
Dyra själ, den dolda hand,
Som kan kreaturen råda,
At det sälla frihets band
Rubbas ej til minsta trå:
Herrans finger spela så.
Menar du, hans öga glömmer
Det, som nedre werlden bär,
At han endast sig uttömmer
För det ofwan solen år,
Menar du, hans hand är matt,
At han den i barmen satt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
