Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacob Fabricius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaste, det orimligaste wäsendet och miost wärdigt at blifwa
älskat. Desse egenskapers åtskiljande, ewig magt och ewig
wishet, är så obegripelig och så stridig, at det förslår at
weta, det Gud är oändeligen mägtig, til at blifwa
öfwer-tygad, det han är oändeligen wis. Jag åskådar denna
djupa wisheten uti werldenes sammansättning, hwars delar
åro så sköna och så förunderligen satte. Jag betraktar
hanne i himlarnes rörelser, som äro så heftige och dock så
ordentelige, i stjernornes och årsens tiders omwäxlingar,
bwilka göra jordenes rikedom, skönhet och fruktbarhet uti
detta oräkneliga antalet af himmelska eldar, som hwälfwa
öfwer wåra hufwuden, utan någon oreda och förwara
alltid samma lopp och ordning. Jag 6nner denna wisheten
i den lilla werlden, människans kropp, hwars delar äro
sammansatte och inrättade på et sätt, som upfyller
förnuftige människor med förundran och förwillar de gudlöse,
som skulle wilja neka den gudomliga försynen och tilräkna
alla ting en slump.
Jag kan ej säja, at man beböfwer en otrolig
förståndets forblindelse til at falla i denna willfarelsen, jag säjer,
at en bjertats förderfwelse och upstudsighet, som öfwergår
all tro, är mägtig at sluta creaturet i et så mörkt
fängelse. Men gifwes det någon wishet utan helighet? Skulle
Gud kunna wara en oändelig skönhet, om han ej woro
oändeligen helig? Jag är så intagen af denna sanningen,
at jag påstår, det Gud älskar hanne mäst. Dessutan är
heligheten et skönhets strek, som passar sig bäst för
människan. Hans majestet gifwer oss wördnad, hans magt
förskräcker 089, hans djupa wishet är et mål för wår
förundran, men deri är lika som intet för oss, det wi skulle
kunna efterfölia. Om jag wille efterapa Guds majestet,
gjorde jag mig til et ållöje, såsom de osynlige och
högfärdige prinsar, hwilka innesluta sig i sina kamrar, på det
de måge wara mer wördade af sina undersåtare och
hwilka medelst et jag wil, wi wilja, bjuda til at göra sig lika
med den högsta magten , som allena eger rättighet at säja
det saken må ske, allena derföre at wi hafwe hänne befalt.
Om jag wille upphäfwa mig til en gudomlig magt, skulle
jag blifwa nedsänkt i förwirrelse och betäckt med skam.
Den som wil efterfölja Gud» wishet, han gör wäl och han
ar wis, meo han lärer icke kunna efterfölja denna
wisheten, utan at efterfölja hans helighet. Ty ingen gerning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>