Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacob Fabricius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
felaktig. Emedlertid bar han skapat hanne på annat satt,
foljakteligen är det falskt, at et wäsende, som fullkomligen
älskar rättfärdigbeten, bör anwända alla sina
fullkomlighe-ter til at förekomma synden. Foljakteligen är den grund,
på bwilken man stöder sig, när man nekar denna
förbindelsen, som Gud kan göra af andarnas dispositioner, en
grund: som ej kan förswaras. Kan hända, sade han til
mig,I wiljen, at jag skulle föra denna speculation widare,
men bwartil gagnar det? Kan hända, I skulle wilja, at jag
låto eder förstå på et klarare och tydeligare sätt, huru det
är möjeligit, at omäteliga objecter äro altid närwarande för
detta högsta wäsendet? Men bwilken dödlig tunga kan
utföra så höga sanningar och hwilket sinnelag kan fatta dem?
Lycklig är den, som kommer ihog at han icke kan wara
fördold för den Ewige. Han renar alla sina afsikter ock
lef-wer derigenom nögd i sin Sphere. Det weta wi wist i
allmänhet, at de gudomliga kunskapers sphere hindras
aldrig genom något af de binder, som inneskränka
människors anda. När han hade slutat detta talet, frågade han
mig, hwarifrån jag war kommen och hwad jag hade at
uträtta. Min wän, sade jag (jag kunde ej gifwa honom
annat namn, tjenligare for honom, ty han dölgde för mig
sin charactere och wille wara obekant) detta rike är mitt
fädernesland, bufwudstaden är den ort, hwarest jag har
wistats någon tid och hwarifrån jag är utgången, i upsåt
at löpa igenom en del af werlden och under samma resa
at upsöka en skönhet utan fläck. En person, hwars ljus
och dygder bafwa något himmelskt och hwars hela
wäsende är sälsvnt och owanligit i de dödligas rike, har pålagt mig
denna förrättningen. Jag önskar ingen ting högre, än at
kunna utföra dess befallningar. Uti alla de ting, som jag
har sett och med flit undersökt alt hit tils, bafwer jag
altid funnit något fel, jag lärer få söka, omsider lärer jag
wända tilbaka utan at hafwa funnit hwad jag sökt, men
det är nog, at jag gjort alt möjeligit, det är mitt hopp,
som ock min yttersta glädje, at jag lärer få den ärau at
göra den bekännelsen för denna dyra personen, at dygden,
som regerar uti dess hjerta, är den, bwilken jag utan
8mickran kan kalla fullkomligen skön. I hafwen rätt,
6wa-rade den gamle mannen, ingen ting förtjenar kallas skönt,
utan dygden allena, hon må wara hos hwem hon wil. Det
är sant, at man kan finna felaktigheter bos den, hwarest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
