Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jacob Fabricius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dygden bor, men i sig sjelf är dock dygden skön, ehura
liten hon må wara. Hon wexer ocb förökar sig, hon
win-ner och utbreder sig, hon sitter som en drottning på sin
thron, felen förminskas och förswinna, alt efter som det
himmelska ljuset får frihet at utsprida sina strålar på dess
hjertans himmel. En människa, som har utwalt denna de*
len fram för alt annat, förwarar den med omsorg och
riktar sig deri, hon förtjenar i sanning skönhetens namn,
emedan den skonhet, som består i utwärtes form, är ej
wär-dig at bära en så hög titel. Och som I hafwen sagt, at
den person, som hafwer pålagt er denna resan, eger
dygden, den största himmelens gåfwa, i högsta måtto, wänden
då tilbaka, söken hwarest I kunnen finna hanne igen, och
bekännen, at hon är sjelf det förunderliga, som är så
rart ibland människor och som hon har befalt eder at
up-leta. Är hon sådan, som I hanne afmålat, behöfwen I ej
frukta, at hon upblåses deraf och än mindre, at hon
skulle anse eder med förakt. Således undwiken I den mödan,
at genomlöpa den stora werlden. Ransaka wäl den lilla,
hon kan gifwa eder nog at syssla och ju mer l lären känna
den, ju mer lären I tiltaga i det ewiga wäsendets
kännedom. Då skolen I också finna eder förnögd i bwad
til-etånd och på hwad ort I må wara. Sedan han hade sagt
desse ord, song han följande verser:
Que je me plais dans ce desert sauvage!
Que j’airoe a m’egarer dans le fonds de ce bois,
Ou meditant sur les di vines loix,
Je m’aflranchis du monde et de son esclavage!
C est dans ces lieux, que loin du bruit
Je decouvre lepaisse nuit
Dont toute la terre est couverte,
Je tacherai d’eviter sa perte.
Heureux celui qui trouve fassistance
Dans son chemin dun ami fidel et sur!
Il goutera les plaisirs doux et purs,
Il vit contant, it dit toujours raon ange:
Sur 1’Eternel nos coeurs fondés,
Les venis et 1’eau ont beau gronder;
Quand la vertu nous est aimable,
Helas, notre sort est bel et stable!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
