Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högre och högre, intill han fattade hennes ögon, och hoon
åter medh sitt åskådande kom hans ögon till flychten. Och
så leekte han medh henne sådan ögnespell, att hoon sielf
fick lnst af det, att hoon vaar så mechtig, som mz sin
op-syn kunde skremma Celadons tillförne dierffva ögon på
flychten. Henne gick som lambet: när hon sijr ulffven
ställa sig lijka som flychtigh för lambens närvarelse skall,
bltfr hoon då först rätteligen gripin och fastagen. Elliest
giorde Celadon sigh då meer och meer behageligh hoos så
väl högre som lägre medh sitt rijtande (13, 14, 15 Maj),
i det han afsatte först Cobalam, sedan Thyrsin . . . och sist
prästen. Hvilka så snart Celadon hade dem forferdigat,
framviste Thyrsis dem åth Parmenio under mååltijden i
Stra-tonice närvarelse. Så att Parmenio sielf lätt sigh förmercka
att haffva lust att bliffva af Celadon afmålat: och såsom
många små stenar åMychtone byggia ett steenhuus, så
eamb-lade Celadon alla sådana små gunster oförtruten och brukte
dem till sitt förehaffvande; In till des han åter förmerkte
af Stratonice ögon, att de begynte framglimma een
ehuru-väl liten, doch alt meer och mer växande gunst, som och
giorde honom så behiärtat, att haneengång (15 Maij) henne
medh brutna och kärleeksfulla ögon suckande tillkenna gaff,
och då hoon detta varse bleef och honom granneligen åskådde,
togh han till sigh, lijka som förfärat, een eldzrödh ronna öffver
ansichtet och slogh sina ögon mz bedröffvliga miner åth
iorden. Sanningen till att seya, denna gången bevekte
Celadon henne så, att hoon uthan återvenda begynte see uppå
honom. Nu viste Celadon ganska väl, att een älskare sigh
gärna plägar meera inbilla och förvissa, än som det ähr i
sielva värcket; ty trodde han intet sigh sielff, thet han liqväl
klarligen sågh, uthan tenckte förvissa sigh förmedelst sin
broder Thyrsin mz sådana list. Parmenios svärmoder, som
satt geent öffver Thyrsin, plägade, iagh veet icke, om i
tankar, eller för en annan orsak skull, altijdh hvast see uppå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
