Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S& etåndar lijff och dödh i dina händer,
Hvart tu din äntlig aluut och uthslag vänder,
Jag föllier villelig,
Hvart tu förordnar mig;
Doch skönsta jag väl veet,
Att tu din deylighet
Ey fläckar medh så stoor omänsklighet.
IT.
J^å ästu dödh och foor så hastigt afT,
Jag leff\’er än, och du älir lagd i graaflt,
Jag leffver än, men leffver iemmerlig;
Ach huru väl, om nu min matta siäl
Snart finge föllia dig.
Så ästu dödh, så ästu, hu och vee!
Jag tenckte vijdh min återkomst fåå see,
Eett sådant mål har min förhoppning nått,
Så har min lust med hiärtans suck och pust
Een ynklig ända fått.
Så ästu dödh, du aldrabästa vän,
Du ähr din koos och kommer ey igen:
Ifrån oss tu så oförmodlig faar,
Och lemnar mig nu så eländelig
I sådan iemmer qvaar.
Så ästu dödh, så ästu lagd på båår
Uthi din bäat’ och första fägrings åhr:
Slijk deylighet een ögnablink förtär.
Ach huru må doch altijdh snart förgåå,
Hvadh fijnt och fagert ähr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
